Mama I'm coming home

Idag åker jag hem. Ska strax åka till flygplatsen. Har varit grymt här. Svettas typ hamburgare dock. Det blir med andra ord inga burgare från BK på Medborgarplatsen på ett slag. Inte innan onsdag i alla fall.


"God says: My life is Precious!"

Avslutar bloggandet från the US of A med en sista insikt. Att använda Gud i annonser tillför en extra dimension. Är en mycket bättre spokesperson än Pernilla Wahlgren. (Fast Gollum hade kanske gjort det hela ännu bättre).

På tisdag är det Peacock som gäller igen!

TO: Resväska.

See you soon - balloon!

Den är ljus och god, den är...

Hade en intressant diskussion med en planner på Fallon idag om just US Postal Service kampanj för Star Wars och om hur mycket mer effektiv den blir genom att använda sig av brevlådor som mediaval än om man köpt ”sidan 3 i DN”. Genom att göra reklam för brevlådorna snarare än frimärkena kan man få större spridning eftersom om man har en tillräckligt bra idé så sprider folk budskapet själva. Nåväl...nu finns det i alla fall äntligen en naturlig koppling mellan mig och Alexandra Hernadi på SvD. I dagens nätupplaga av SvD skriver hon nämligen också om Star Wars och US Postal Service klicka här. (Brevlådan som jag fotade finns här).

För de som inte är bekanta med vad Alexandra Hernadi brukar skriva om, och varför det känns bra att mitt varumärke kan uppnå assimilerings/kontrast-effekter genom att jämföras med henne finns två av hennes artiklar här (handlar om en jättestor padda) och här (”Tog fel buss – försvunnen i 25 år”).

Imorgon är sista dagen på Fallon. Ska hålla en presentation om svensk reklam och planning. Undrar hur det ska gå? Hittar inte den där Raiders reklamen ”Den är ljus och god, den är jusågod”. Utan den är jag naken.

Ha ha ha.

TO: Jeans, skjorta, skor.

See you soon – balloon!

Twingly Ping

Ska försöka pinga bloggen så att den dyker upp på dn.se. Oklart om det fungerar. Vi får se. Klicka här. Skulle det funka och någon undrar vad denna länken har med Star Wars så finns det en bild på hur star wars-frimärkena marknadsförs via brevlådor i USA längre ner.

TO: Skor, jeans, t-shirt, tröja.

See you soon - balloon!

Tack Anslagstavlan, tack Sverige

” It's a living thing, Brian. It breathes, it eats, and it hates. The only way to beat it is to think like it. To know that this flame will spread this way across the door and up across the ceiling, not because of the physics of flammable liquids, but because it wants to. Some guys on this job, the fire owns them, makes 'em fight it on it's level, but the only way to truly kill it is to love it a little.” - Donald 'Shadow' Rimgale i filmen Eldstorm.


Minneapolis FD. True heroes.

Idag började det brinna på hotellet. Men tack alla som undrar, jag mår bra. Jag mindes min träning från Anslagstavlan (ni vet den där om när Stockholms Slott brann ned) och höll mig nära golvet när jag skyndade mot nödutgången. Vad min kompis, räddningsmannen Johan, lärt mig kickade också in och jag kände på dörrar med handen, för att se om de var varma, innan jag öppnade dem. Jag ropade till andra gäster att vända om, jag letade efter små barn att rädda. Jag blev, för ett kort ögonblick, Kurt Russell i Eldstorm.

Nåväl, nu är branden släckt och jag har fått ett nytt rum. Det luktade för mycket rök i mitt gamla.

Hur som helst. Det här kan väl ses som ett exempel på hur vissa reklambudskap (om man nu kan kalla samhällsinformation från Anslagstavlan reklam) sitter djupare än vad man tror. Precis som hur jag allt som oftast kommer ut från Prisextra med ett paket bacon i handen om jag gått dit när jag var för hungrig. Huvudet går liksom i safe mode och reptilhjärnan tar över.

TO: Shorts, skor, t-shirt.

See you soon – balloon!

Please rise for the national anthem

En trogen läsare skickade denna länk (klicka här) apropå gårdagens inlägg. Jag gick alltså i fällan, vilket inte gör mig något, och skapade ännu mera "buzz" även om jag inte ska överdriva min egen roll. Eller ska jag det? ”Trogen läsare” lägger ju ribban i alla fall.

Var på basket igår. Såg Minnesota Timbervolves få stryk av Seattle SuperSonics. Vinner man inte går det inte att bygga ett varumärke...



En liten smak av himmelriket. Framfört av en amerikansk high school-kör. Passar ju även bra med tanke på titeln på denna blogg. På grund av tekniska problem kom inte resten med tyvärr. Ur ett reklamperspektiv är det intressant att jag direkt gjorde kopplingen till Frank Drebins framträdande i Den nakna pistolen. Alltså kan man säga att han äger USA:s nationalsång i mitt medvetande. Tungt. Fantastisk film också.

TO: Jeans, skjorta, skor

See you soon - balloon!

Sorry, I don't speak nerd

Alltså förstår jag inte varför den här Star Wars -figuren är målad på en brevlåda. Haha, eller jag vet inte. Det kanske finns någon vits med det, US Postal Service framstår ju onekligen som ett lite roligare företag. Vilket nördarna kanske uppskattar om de nu skickar vanliga brev fortfarande.

TO: Jeans, t-shirt, skor.

See you soon - balloon!

Percy Barnevik

Tog den här bilder på väg till Fallon idag. Mest som ett tecken på hur konstigt huvudet fungerar. I butiker och på stan finns det inte så många varumärken jag känner igen (i alla fall inte lika många som på Prisextra), så när man väl ser något som hjärnan har sett förut ser den till att reagera. I detta fallet blev det varumärket ABB på ett elskåp som fick min uppmärksamhet. I en omgivning där man inte har några referenspunkter till nästan alla andra varumärken man ser varje dag känns till och med ABB som en gammal kär bekantskap. Konstigt.

Var ute med lite folk från Fallon i fredags och de tog med mig till det här stället. Gasthof Zur Gemütlichkeit Minst sagt kostigt ställe. Hur som helst, sidan har haft 47 000 besökare. Mer än vad många virala mästerverk ens kan drömma om. Nåväl…

Lanserar ett nytt stående inslag idag: Today's Outfit. Modebloggar får ju många läsare. Alltså...
TO: Jeans, skor, t-shirt, Patek Philippe.

See you soon – balloon!

Kött är liv.

Såg den här bussen på stan idag. Funkar ganska bra tycker jag. Bilder på brandmän klistrade på utsidan av bussen, med copyn ”So easy everyone wants to ride”. Antar att de använder brandmän eftersom de alltid har bråttom och har mycket att bära så om till och med brandmän använder bussen så måste den vara snabb och bra. Nästan lika bra som när ICA Fokus i Göteborg köpte en hel spårvagn, klistrade på bilder av en charkdisk och skrev ”Vår charkdisk är längre än den här spårvagnen”. Man fattar ju hur mycket kött de har där, men än en hel spårvagn. Mycket bättre än när Digital-tv-kommissionen köper en tunnelbanevagn i Stockholm. Det var bara konstigt tycker jag.

Men, men…tog den här bilden också.


Jag är den förste att erkänna att det är ganska knäppt att fota barbenta människor utan att de vet om det och sen lägga ut bilden på Internet. Men det är bara det att det var vinter när jag kom hit och nu verkar typ sommaren vara här. Är det den globala uppvärmningens fel? Skulle jag skrivit det för ett år sedan också? Hur påverkad blir man av mijlödebatten? Tänk om det hade varit bacon som "An Uncomfortable Truth" handlat om. Hur hade jag klarat mig då?

Imorgon blir det mer om Fallon!

See you soon - balloon!

The Second Amendment

Fick den här från Erik. Det är ju naturligtvis bra när ni interagerar med bloggen. Det gillar jag! Ett varumärke ägs ju av dess användare, eller hur var det nu? Klippet passar ju dessutom väldigt bra med tanke på att jag är i USA och håller på med reklam.



Filmen ligger på en väldigt informativ nivå. Fastän jag aldrig hört tala om Don förstod jag direkt inom vilken bransch han är verksam. Han har även en bra catch pharase (precis som see you soon - balloon!) på slutet. "I just like to rent guns" vilket enligt kommentarerna på YouTube är en variant av hans vanliga slogan "I just like to sell guns". Han har hittat en bra nisch här också tycker jag. Att hyra vapen minskar ju risken för kunden vilket leder till ökad sannolikhet för ”handling”. Man kan prova på lite olika tillverkare, färger och så på vapnen. Befriande tycker i alla fall jag. Vidare så känns ju Don ganska äkta och det är något med hans framträdande som göra att jag verkligen tror på att han bryr sig mindre om att tjäna pengar än om att försäkra sig om att jänkarna tar vara på sin grundlagsskyddade rättighet. Att den gyllene pistolen matchar hans ansiktsfärg är desstuom ett plus. Dock, namnet Don fastnar inte första gången, och hans skratt på slutet känns lite påklistrat. Är inte riktigt övertygad med andra ord.

Nåväl...

Mexikanskt till lunch idag. Mmmm....

See you soon - balloon!

Nigiri

Dagens inlägg syftar endast till att besjäla bloggen och göra den mer mänsklig. För det tjänar varumärken på. Kan vi relatera till dem och knyta mänskliga känslor eller relationer till dem så tycker vi bättre om dem. Typ.

Alltså.



Jag framför Mississippi. På väg till teatern.


Precis som vanliga människor äter även jag lunch. Idag tillsammans med Aki Spicer, som skriver på Fallon Planning Blog (fallontrendpoint.blogspot.com). Han visade sig älska sushi till och med mer än vad min kompis Gustaf gör.


AKI SYSTEMS 2600

See you soon – balloon!

din mamma

Idag stod en guidad tur av ”the Twin Cities” på schemat. Guiden var en svenskättling som körde en Lincoln (executive (!) series) och ville höra mycket om hur ”Åre” uttalades på svenska. Men han var väldigt trevlig. I touren ingick bland annat Fredsmonumentet, gjort av Carl Milles, i Saint Paul. Det är en stor snurrande staty av en indiansk fredsgud med en stor fredspipa, ungefär. Ur ett reklamperspektiv är detta värt att lyfta fram eftersom kopplingen från att Carl Milles gör ”grekisk mytologi i brons” till ”indianska gudar i sten” inte kändes naturlig för mig. Borde jag känna till att Carl Milles inte bara gjorde typ bronsstatyer utan att han även emigrerade till USA och blev amerikansk medborgare? Kanske, hur som helst visste jag inte det och följden blev att jag tyst ifrågasatte om guiden hade rätt. Utan en logisk koppling till varumärket fastnar inte varumärkesutvidgningen... Ok jag medger att det här är kanske inte raketvetenskap men värt att lyfta fram ändå. Sen vet jag att man kan hävda motsatsen också, att det inte behöver finnas någon koppling alls, men det tänker jag inte gå in på nu. Nåväl…

Indian God of Peace

Man kanske kan tycka att jag borde skriva mer om vad som händer på Fallon. Dock fick jag skriva under ett ”NDA” så fort jag klev över tröskeln på Fallon så jag kan inte berätta så mycket av vad som händer. Men det är väldigt kul och går väldigt bra! Har en massa nya idéer och arbetsmetoder jag vill prova. Idag var exempelvis planningchefen Murry Hardie tillbaka på kontoret och vi hade ett "spännande" samtal. Kan väl i och för sig berätta att jag var jag också med vid några fokusgrupper-intervjuer igår. Det hela var mycket professionellt genomfört men med ganska mycket 24-känsla, med envängsspegelglas och allt. Men jag kan alltså inte berätta vad det var som avhandlades, dock kan jag berätta att det inte var min kompis Robins mamma som fokusgruppen pratade om. (Det sägs ju att man glömmer bort det där ”inte”. Och visst börjar man undra lite? Precis som när Patrik Sjöberg i somras förnekade att Börje Salming varit med och snortat kokain under friidrotts-vm. Varför dementin om Börje Salming inte hade varit med?) Men det var alltså INTE min kompis Robins mamma som fokusgruppen hade samlats för att diskutera.

Nåväl…

En annan ganska rolig grej. Idag sa ett nyhetsankare på tv "he shall burn in hell" om en mordåtalad snubbe.

See you soon – balloon!

thoughts and prayers

I lördags försvann den 12-årige lille pojkscouten Michael Auberry från sin scoutgrupp när de var ute och vandrade i North Carolina. Sedan dess har det varit ett stort pådrag i media, med CNN, Fox, ABC, och alla andra rapporterandes direkt från vildmarken (även SvD, fast inte direkt då). Bilder på helikoptrar, blodhundar och ”search teams” som tumlat fram igenom skogen har kablats ut över kontinenten som nyhetsprogrammens huvudnyhet. Michaels familj har berättat att Michael gillar att både läsa och att skriva och att han är med i en kristen basketliga där man typ inte tävlar när man spelar. Hela nationens ”thoughts and prayers” har varit med den stackars scouten och hans familj och i morse kom det dessutom fram att han var ett bokstavsbarn och att man hade hittat hans medicinburk full med piller någonstans i skogen. Det såg mörkt ut. Dock har det hela tiden betonats att han är scout, har bra kläder på sig och att det faktum att han var ett bokstavsbarn inte gjorde honom till en galen Mr Hyde som typ skulle attackera räddningspersonalen (vilket vissa verkade tro). Så i eftermiddags hittades lille Michael så nu är det ok att berätta vad mina tankar har varit kring det hela. För visst är ett litet vilset barn ett fantastiskt mediaval. Kanske kan man arrangera att liknande försvinnande i Sverige. Jag menar, följande ”varumärken” har ju tjänat på den gratis mediaexponeringen.

1. Bokstavsbarnsmedicinföretaget: Se så effektiv vår medicin är. Utan den springer ditt barn till skogs.
2. Klädföretaget: Det har hela tiden pratats om vilka bra kläder han hade. Nästa gång jag ska ut i skogen vill jag ha samma märke.
3. Scouterna: Lite lurigare, man kan ju tänka att han borde vetat att mossa växer på norra sidan av träd och så vidare och själv tagit sig tillbaka till civilisationen. Dock kan man ju hävda att han bara är tolv år och att det var tack vare sina scoutkunskaper som han klarade sig i fyra dagar i skogen. Det har i alla fall ökat folks brand awareness om scouterna.
4. Höja öka och förbättra folks attityder till bokstavsbarn. Tillståndet (i brist på bättre ord) har fått mycket publicitet under dagen. Både på ett grundläggande plan, men även med fördjupad information om vilka symptomen är och hur det egentligen bara handlar om ungar som har lite svårt att koncentrera sig.
5. USA:s regering: Det råkar ju nämligen vara fyra år sedan kriget i Irak började. Har varit mycket i pressen här om det och folk behöver något annat att tänka på och att glädjas över. (Har ni sett Loose Change förresten?! Bush låg bakom 9/11, det är typ bevisat!)
6. Hunden som hittade Michael hett Gandalf.

Kanske är det inte ok att göra något liknande i Sverige? Mest för att samhället lägger stora resurser för att hitta bortsprungna barn och för att folk skulle tycka sämre om varumärket. Men om man bortser från samhällets kostnader. För det första hade man ju inte behövt berätta vem som låg bakom försvinnandet. Skulle det dock komma fram behöver det faktiskt inte enbart vara negativt för varumärket. Det skulle visa på att man var ett innovativt företag som inte var rädd för att prova nya saker. Kännedomen skulle troligen öka. Och nästa gång någon gick vilse i skogen skulle varumärket förmodligen dyka upp, både i folks medvetande och i media.



Nåväl…mer om Fallon imorgon. Har suttit med vid fokusgrupper idag. Skriver mer om det nästa gång.

See you soon - balloon.

10:30 am: Coffee with Pelle

Idag var första dagen på Fallon. Det visade sig bli en mycket bra dag med bland annat god kyckling i körsbärssås med valnötter på menyn. Men har så klart även gjort annat än att ätit lunch. Har läst briefer, suttit med vid möten, pratat planning med planners och så vidare.


Har fått ett detaljerat schema med vad jag ska göra under min första vecka. Idag stod det bland annat ”10:30 am: Coffee with Pelle”. Uppstyrt är bara förnamnet. Nåväl…Pelle hade också mycket intressanta saker att säga. Bland annat om hur framtiden för reklambranschen kan komma att se ut. Stället vi drack kaffe på heter Caribou som så vitt jag förstår är ett annat ord för ren. Gott kaffe. Man kunde även vinna en resa till Costa Rica i butiken. Det är här problemen börjar för mig. Jag fattar att man odlar kaffe i Costa Rica, men har man uppkallat stället efter en ren (vilket i sig är ganska kostigt för en kaffekedja) borde det väl vara norrut som resorna går eller? Har man chansen att profilera sig som renkaffekedjan är det ju onödigt att förvirra konsumenterna ytterligare. Mera logik och stringens om jag får be.


En annan intressant detalj från Fallon. En av många mikrovågsugnar.
Nu syns det inte så bra på bilden men den har en speciell knapp för "popcorn". Det är helt fantastiskt tycker jag! Helt klart en USP värd att lyfta fram. Finns säkert i Sverige också, och det är verkligen en sådan grej som skulle kunna få mig att köpa just den här micron och inte någon annan. För mig spelar funktioner som att tina olika grejer mindre roll. Istället är det känslan av att tillverkaren har fattat vad jag använder min micro till mest som tilltalar mig. Att sätta dit en knapp till klarar vilken civilingenjör som helst, men att skriva popcorn istället för defrost på knappen är genialiskt.


”No Child Deserves To Be Homeless Tonight”. Nähä. Och vem tycker det då? Hänger upp mig på "Deserves". Enligt min mening bortkastade reklampengar att berätta något jag redan vet. Inte ens den elakaste jänkare kan väl tycka att det finns barn som förtjänar att vara hemlösa? Och i så fall når man verkligen honom/henne bäst genom att sätta upp en billboard i centrala Minneapolis eller? Nåväl...

See you soon - balloon!

straight outta Stockholm

På plats i Minneapolis. Skönt. Blev bjussad på cheeseburgare av en lite lätt förståndshandikappad kvinna på en restaurang precis (förstod inte först att hon var lite efter). Men vad kan jag säga, opportunity knocked... Sen ville hon äta mina pommes frites direkt från min tallrik. Då tyckte jag att det var färdig knackat och tackade för mig (och betalade för maten ska tilläggas).

Nåväl…flög hit med NWA. På vägen ner mot Amsterdam så bildade skuggorna av jetångor från andra flygplan ett mönster på ovansidan av molnen. Kom att tänka på hur det skulle vara att göra reklam där. Alltså inte för de på marken att se, utan endast för de som ser molnen ovanifrån. Fråga mig inte hur det skulle gå till rent praktiskt, men visst vore det fantastiskt om man på väg ner genom molnen tittade ut och såg Hästens logotyp på ovansidan av molnen. Hästens, moln, mjukt, sova, skönt. Är ni med? PR, word-of-mouth och en tv-soffa senare skulle Hästens äga moln som reklammedium.





Har varit på Mall of America, USA:s största köpcentrum, idag. Mörby Centrum har ett och annat att lära. Som att bergochdalbanor inomhus knäcker. Hur som helst, hittade bland annat den här ficklampan. En intressant varumärkesutvidgning. Hummer gör alltså inte bara bilar utan även ficklampor. Hur passar det ihop då? Ficklampan gick inte på batterier, man skulle skaka den i fem minuter istället. Alltså tar batterierna aldrig slut. Den var den dyr, stöttålig och dessutom behövs ficklampor främst när man är ute i typ skogen. Associationerna blir alltså att ficklampan:
1. Håller hur länge som helst.
2. Är stöttålig.
3. Dyr.
4. Passar folk som tar sig till mer eller mindre otillgängliga platser.
Stämmer med andra ord ganska bra ihop med Hummervarumärket. Bättre än Prosche och datorer som blir slöa efter 6 månader i alla fall.




Såg den här på gatan i också, hon är typ jurist eller något. Det intressanta är dock lapparna som någon satt upp på hennes ansikte. ”Bigamist” står det på en av dem. Vem har skrivit det och varför? Det ökar ju minst sagt saliensen i varumärket. Kroken ”bigamist” var, i alla fall i reklamsammanhang, ledig hos mig. Kanske en tanke för framtida briefer?




Konsten på hotellrummet. Inte påfåglar men nästan.

Första dagen på Fallon imorgon. Jes!

See you soon – balloon! (Börjar omvärdera valet av den där frasen…)

test

test 1 - skriv en text

förra gången jag var i amerikat kysste jag marken när jag kom av planet. då kom det fram en snubbe och frågade om jag var muslim. det var innan kriget i irak. den gången köpte jag en massa grejer på urban outfitters drack flasköl och kom hem som värsta killen. nu finns urban outfitters på biblioteksgatan.

jaja...ok emil är väl kanske inte så nöjd med typsnitt osv. jag har i alla fall försökt. färgerna ska stämma. om emil och andra sidan hade gjort klart peacocks hemsida hade jag ju kunnat skriva där istället, med rätt typsnitt, så touché!

får inte bold att funka...trycker ner ctrl och B men inget händer....

test 2 - lägga upp en bild. (jocke jobbar)



ett tredje test...lägga upp en film (jockes film)



verkar fungera...bra

nästa gång ska jag skriva lite mer om fallon och om reklam.

i god varumärkesanda borde jag ju alltid avsluta på något speciellt sätt precis som väder-tone gör. kanske "see you soon- balloon" så att om någon tar det jag skrivit på allvar verkligen förstår budskapet.

alltså....

see you soon - balloon!